Viktiga begrepp Hinduism
Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).
Polyteism: Tron på
flera gudar (poly = flera | teos =
gud).
Brahman: Världssjälen
som genomsyrar allt. Kan liknas vid Gud.
Atman: Den lilla
del av Brahman som finns i allt levande. Kan liknas vid vår själ.
Avatar: En guds
inkarnation (förkroppsligande) i människo- eller djurgestalt.
Samsara: Livets
eviga hjul (kretslopp) av födelse, död och återuppståndelse.
Reinkarnation/återfödelse: Själavandring. Själen dör inte utan återföds
istället i nya gestalter.
Moksha:
Befrielse. Befrielse från återfödelse, komma ur livets eviga hjul.
Karma: Gärningarnas
lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv
karma och vise versa.
Yoga: Betyder
förena eller enhet på sanskrit och används ofta som namn på de läror som visar
vägar till befrielse och frälsning, d.v.s. för att få Atman att förenas med
Brahman.
Kaster: Samhällsklasser.
Inom kastsystemet råder strikt hierarki/ordning mellan kasterna.
Viktiga
begrepp Buddhism
Reinkarnation/återfödelse: Själavandring. Själen dör inte utan återföds
istället i nya gestalter.
Karma: Gärningarnas
lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv
karma och vise versa.
Nirvana: Ett slags
tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig
avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär
återfödelsens slut (frälsning).
Buddha: En person
som nått nirvana (upplysning). För buddhister är Siddharta Gautama den främste
bland alla buddhor. Han är den ende som kallas för Buddha.
- Du ska kunna beskriva några vanliga brott.
- Du ska veta vem som stiftar lagarna i Sverige.
- Vad kallas de grundläggande lagarna och varför måste det vara två riksdagsval mellan ändringarna av dessa?
- Du ska kunna berätta om några viktiga personer som arbetar i domstolen.
- Du ska kunna resonera och ta ställning i en elevnära samhällsfråga kopplad till lag och rätt.
Några vardaglig brott
Stöld En stöld är när man tar något som tillhör någon annan, för att man ska ha det själv eller ha annan nytta av det. Stöld i butik är inte ett specifikt brott i lagen utan kallas bara för stöld
Snatteri Snatteri är samma sak som stöld, men det kallas snatteri om det man stulit har ett mindre värde. Var gränsen går för snatteri varierar men det brukar handla om värden upp till 1 000 kronor
Olaga hot Olaga hot innebär att någon hotar att skada dig eller din egendom. Hotet som riktas mot dig kan omfatta andra personer, djur eller föremål som har stor betydelse för dig
Häleri Häleri innebär att man säljer vidare stulna föremål, även den som köper ett stulet föremål kan fällas för häleri om man borde ha förstått att föremålet var stulet
Olaga intrång Olaga intrång innebär att man tar sig in i eller stannar kvar i t.ex. en fabrik, kontor, skola, förråd eller liknande när man inte borde vara där.
Skadegörelse Skadegörelse är att förstöra eller skada fast eller lös egendom som tillhör andra eller samhället. Till skadegörelsebrott ingår skadegörelse på motorfordon med eller utan brand, klotter, sönderslagna fönsterrutor, sönderslagna gatulyktor, med mera.
Vid en rättegång kan följande personer närvara:
Målsägande, alltså den som utsatts för brottet.
Målsägandebiträde, som är jurist och hjälper målsäganden under rättegången.
Åklagaren, som jobbar på uppdrag av staten. Åklagaren är den som åtalar (begär att tingsrätten ska döma den som misstänks för brottet).
Den tilltalade, alltså den som misstänks för brottet.
Försvarsadvokaten, som hjälper den tilltalade under rättegången.
Domarna, som normalt är fyra stycken. En av domarna är ordförande och är juristdomare och tre är nämndemän, så kallade lekmannadomare.
Protokollförare som för minnesanteckningar under förhandlingen.
Vittnen, alltså personer som till exempel såg när brottet begicks och som därför kommer till domstolen för att berätta vad de vet.
Åhörare. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande. Rättegångsförhandlingar där minderåriga är parter äger ofta rum bakom stängda dörrar (något som ibland kallas för lyckta dörrar). Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande och lyssna på förhandlingarna.
Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha
Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken.
Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana en lång tid, medan andra skrivs om och förbättras.
Det tillkommer även hela tiden nya lagar och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott.
Det händer också att en handling som varit ett brott inte längre anses vara det.
En ny lag tar lång tid att besluta om, ibland flera år.
Målsägandebiträde, som är jurist och hjälper målsäganden under rättegången.
Åklagaren, som jobbar på uppdrag av staten. Åklagaren är den som åtalar (begär att tingsrätten ska döma den som misstänks för brottet).
Den tilltalade, alltså den som misstänks för brottet.
Försvarsadvokaten, som hjälper den tilltalade under rättegången.
Domarna, som normalt är fyra stycken. En av domarna är ordförande och är juristdomare och tre är nämndemän, så kallade lekmannadomare.
Protokollförare som för minnesanteckningar under förhandlingen.
Vittnen, alltså personer som till exempel såg när brottet begicks och som därför kommer till domstolen för att berätta vad de vet.
Åhörare. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande. Rättegångsförhandlingar där minderåriga är parter äger ofta rum bakom stängda dörrar (något som ibland kallas för lyckta dörrar). Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande och lyssna på förhandlingarna.
Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha
Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken.
Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana en lång tid, medan andra skrivs om och förbättras.
Det tillkommer även hela tiden nya lagar och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott.
Det händer också att en handling som varit ett brott inte längre anses vara det.
En ny lag tar lång tid att besluta om, ibland flera år.
Först kommer det ett förslag från en riksdagsledamot, en av de 349. Detta förslag skickas därefter runt till olika ställen för att så många som möjligt ska få tycka till och påpeka konsekvenser av lagen.
Slutligen kommer förslaget till riksdagen där omröstning sker. Om riksdagen röstar ja blir förslaget till svensk lag.
Sveriges fyra grundlagar
Regeringsformen (RF) som handlar om hur Sverige ska styras.
Dagens regeringsform är från 1974. Här finns regler för hur regeringen ska
arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till. Regeringsformen innehåller
också lagar om de grundläggande fri- och rättigheterna. Till exempel står det i
regeringsformen om allas rätt till föreningsfrihet och religionsfrihet.
Successionsordningen
(SO) som
handlar om vem som får bli kung eller drottning i Sverige.
Tryckfrihetsförordningen
(TF) som
handlar om vad man får skriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man
skriva vad man vill så länge det inte är en brottslig text.
Yttrandefrihetsgrundlagen
(YGL) som
handlar om vad man får säga i radio, tv, film och på internet. I Sverige får
man säga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis får man inte säga saker
som är kränkande för andra. Det kan handla om vad man säger om en individ eller
en grupp.
Dessa lagar är de lagar som
styr hur Sverige ska fungera som demokrati och kräver därför två riksdagar med
val emellan för att ändra.
